Jorå

Någon gång måste allt fantastiskt få ett slut. Varför inte med förkylning nummer 796 för året. Jag ligger naken i sängen och kollar på Comedians in cars drinking coffee och skickar obscena bilder till Big som roar sig i Piteå, nåt med skotrar på vatten och sånt svammel.

Innan vi återkommer till de obscena bilderna så vill jag bara nämna mitt och Bigs återseende. Jag åkte från stugan igår typ 15.00 till honom. Svettig, oduschad, skitigt hår…ja jag har badat som faaaan men jag var äcklig. Han möter upp efter jobbet. Puss. Sedan springer han iväg och ska skita i garaget och jag försöker få igång AC:n hos honom utan resultat. Varm, svettig, luktande, kastade av kläderna och låg och flämtade i ett hörn efter en puff av friskare och lite kyligare luft. Vääääntade. Hoppade in i duschen och försökte duscha kallt. Tänkte att det blir inget åka av pga yrsel av värmeslag. Det här höll på länge till han kom in och vi vänslas på håll.

Hur gör man det. Jo den som ligger överst, ligger inte ner utan man har distans genom att med armkraft liksom hovra på ytan. Hångel, hångel, röra lagomt och upp på vinden för att sexa….hell nooo till missionären? Gör allt lagomt fort så ingen dör i värmeslag. Klart! Big somnar, jag drar hemåt efter någon timme. All denna romantik alltså!

Idag är jag förkyldast. Beror det på värmen, armhävningar, gymträningen…who knows. Big är på fest. Igår pratade vi, eller jag om hur många dicpics som skickas och hur få vagpics. Jag har inte skickat några i hela mitt liv. Så jag tänkte att det var em god idé att göra det idag. Med Big omringad av folk och jag hemma naken i sängen. En sak är säker. Snapchatfilter funkar inte på en vagina, förutom en dansande gubbe ovanpå den. Skickade även bildsvar med en tischa klämd fast under tuttarna för det kladdar på kroppen om de bara hänger där. Körde även porrbild med tungan ute, tischa under ena tutan medan jag höll upp den andra. All förnedring i världen och han har inte blockat mig än. Månne om det är kärlek på riktigt? Vi snackar överviktig tant utan filter här.

Annonser

Nästa destination

Efter en vecka på Rhodos var jag sjukt less på värmen och givetvis var min hud i behov av en paus, trots att jag smort mig med spf 50+ och vi ska inte snacka om min hårbotten. Nå tvätta, slöa, vara inne i två dagar var medicinen så jag packade ihop lite kläder och käk för några dagar i stugan med fortsatt bad och solande. Semesterkänslan har infunnit sig.

Ligger i sängen i min stuga och hör gänget surra genom myggfönstret. Trodde jag skulle få vara här ensam men två timmar senare dök ytterligare sex vuxna, sex barn och tre hundar upp. Joråsåatte. Tur att jag har en egen stuga att dra mig tillbaka till.

Big har jag inte hunnit träffa eftersom han somnade ifrån mig när jag kom hem och jag blev nådigt förbannad och pratade inte med honom på på några dagar. Det gick över som vanligt. Han skulle komma hit och sova men hade ingen bil där han jobbar nu. Vet inte när vi kommer ses nästa gång, sist var förra lördagen och nu ser det mörkt ut ett tag.

Nåväl det går definitivt ingen nöd på mig fast jag får leva på att gnaga bark från träden och äta rester och gamla torrvaror fram till nästa lön 😜.

Semester och avkoppling

Tredje dagen på Rhodos och nu när UV-index är på extremnivå så ligger jag en timme på rummet medan min vän pressar. Hon är mycket för pressande och jag är halvers. 50 solskyddsfaktor lär jag få ha hela resan, har redan tömt en hel flaska trots att jag låg under parasoll stora delar av gårdagen. Blir brun ändå, inte svart dock. De första dagarna har blivit mycket sol, bad och varva ner vilket var planen och den har funkat bra. Jag känner mig lugn i sinnet nu och tillåter mig att bara vara.

Det här att resa med vänner är spännande speciellt när vi är olika. Jag är på egna vandringar och hamnar där jag hamnar medan hon är ängslig men jag har fått henne att vara själv på stranden iaf. Det där med pengar och delar är jag en varannan gång betalare och tänker att det löser sig medan hon sitter framme med block och penna…så nu har jag tagit med alla småutgifter också. Restaurang är en plåga att räkna och hålla reda på. Igår var vi på kvällsvandring i gamla stan och jag beställde ett glas vin och hon en öl, som visade sig vara en stor jävla fot full…minst en liter om inte mer och hon blev skitsur för att den visade sig kosta drygt 8 €. För den ölen var det billigt. Sedan köpte hon inget mer itan muttrade om den ölen 😂. Jag hittade ett ställe jag köpte en Strawberry daquari på färsk frukt to go, muuums.

För att inte mörda henne pga snålheten kräver jag en hushållskassa för resten av tiden som fylls på när den är slut. Trots det funkar det smärtfritt hittills. Jag är fattig och den här resan tömmer kontot men det löser sig alltid. Vi äter på take away-ställen och småhak. I morgon blir det båttur hela dagen efter östkusten med bad och besök på stränder och mitt måste, Lindos och Akropolis där. Sedan lallar vi bara på. Inkastarna misslyckas med att kasta in oss på barer ist strosar vi runt och njuter och svettas i värmen och går in där vi väljer själv.

Lite sol och humöret är på topp

Idag kom sommaren och vände. Efter flera dagar med strålande sol i storstan så har det varit kallt och blåsigt hemma, förutom igår och idag. Gårdagen var jag med Big på jobb från fem (!!) på morgonen till eftermiddan. En får ta de chanser man har till umgänge, det där med oss i samma kommun är en bristvara för tillfället. Koppla det med Bigs workoholicgen även på helgen. Då blir det små skärvor av umgänge. Men vi har amerikafrämmande så jag har inte så mycket tid med honom ändå. Passar på att umgås så mycket som möjligt med de långväga gästerna.

Just nu har jag busat benen, en färgbomb med extra orange i håret och fuktmask, så läcker som man kan bli. Vaknade typ 5 i morse och ingen Big här, han dök upp efter någon timme så vi kollade lite Netflix och efter det sov jag till halv två! ÄNTLIGEN! Jag sover asdåligt just nu. Svängde förbi honom mellan jobben och sedan fick jag äntligen tummen ur röven och klippte gräset. Jag är byns taikon. Jag har inte orkat rensa rabatter så där ligger drivor med fjolårsbås, inte heller har jag krattat tomten och dessutom så var gräset sjukt högt. Det är som lite roligare att fixa ute när solen strålar.

Två veckor jobb till och lika lång tid släktingarna är här. Sen semester och planen är att jag och en kompis tar en sista minuten direkt till Medelhavet. Sol och paraplydrinkar är enda planen.

Så här dagen efter

Maiden igår alltså! Bra platser, sjuuuuk stämning och alldeles alldeles underbart ❤. Jag var där och trots det känns det surrealistiskt. Jag kan ösa superlativer men nöjer mig med God Damn! Drog på Harrys för att fortsätta i stämningen men både jag och sonen lämnade en halv öl och åkte hem. Det gick inte att toppa konserten. På tunnelbanan skrattade vi och lyssnade på en udda figur som inte bara hade varit trummis åt Pink Floyd utan även hade sett ufon.

Pratade med Big för att riktigt påminna om mitt frikort, Dickinson. Kan vara därför jag drömde att jag mötte honom och vi hånglade men jag sa nej till fortsatta aktiviteter. En är väl en fin flicka 😉. Ifall ni undrar så klickade jag och Bruce direkt, to be continued.

I övrigt har vi solat och njutit av värmen. Bikiniöverdel och trollor på stranden funkar ifall någon undrar. Nu ligger vi på gräsmattan i Hässelby och dricker öl och sen hitt vi på nå.

Fötter, föräldraskap och Iron Maiden

Här ligger jag med mina oompysslade vinterfötter i vädret och lyssnar på Magnus Uggla och Noice…min sommarspellista är jeflars blandad 😁. Rosé i glaset och solen skiner. Fick 40 minuter i solen innan jag åkte till Kallax för att hämta min favoritson (hans ord) som absolut kände att han behövde komma upp till mamma i helgen trots att jag åker ner nästa torsdag. Lämnade honom hos fadern direkt för ikväll och i morgon ska vi umgås innan han återlämnas till sin far, mitt favoritex och favoritpappa.

Jag lämnade över ungen (när måste man sluta kalla dom det?) och bytte några ord med exet och skojade om att jag är den snälla föräldern medan han ställer krav och är bestämd fast det är jag som ber honom ta de jobbiga snacken för att sedan förvisso stödja honom i dom men jag framstår som den snälla. Insåg att det är ju lite så. Jag är visst bestämd, men mer blödig. Han är mer bestämd och konsekvent än mig medan jag heeeela tiden tänker på hur hård jag varit och slätar ut. Tur vi kompletterar varandra.

Inte för att jag skulle skriva om det men på allvar, han är fantastisk förälder trots att grabbarna tycker att han är mer återhållsam med känsloyttringar. Som om det inte räcker med mina! En reflektion bara. Jag uppfattar inte honom så, vi skojar och skrattar och kan känna samhörigheten vi hade förr (25+ år sedan 😲) och jag tycker ännu han är rolig medan ungarna inte ser den sidan på samma sätt.

Jaha det blev ett sånt inlägg jag inte tänkte alls. Nå eftersom alla hela tiden funderar på mig, min hälsa, mitt jobb och min relation så kommer en kort resumé. Jag mår äntligen rätt bra, förkylningen bedarrar och jag är piggar, jobbet är mest bra och heltiskt just nu och jag känner mig aldrig färdig med något. Jag har lite betänkligheter gentemot en kollega som gnager 🤔. Big och jag är töntiga som vanligt och fogar liksom till något mer än tidigare. Jag vet inte var det landar än. Men viktigast av allt är att jag fick loss två sittplatser på Iron Maiden nästa helg och jag tror ännu inte att det är sant. Såååå jävla taggad!!

Men please!

Karma is a bitch, vilka av mina hemska handlingar som hemsöker mig vet jag inte. Jag har förkylning/halsont för typ femte gången i år. Två stycken EFTER penicillinkuren. Förmodligen är det behandlingen som triggar igång all skit jag har i kroppen men kom igen nu! Jag har varit dålig sen tisdag och i helgen har jag legat sönder kroppen ordentligt. Igår var jag och hjälpte Big lite bara för att röra på mig lite…gick dock in typ tio och sova. Vääääldigt trevligt sällskap. Sa hejdå när han åkte på jobb och jag sov vidare till lunchtid.

Jag är less på att sova och snora och vara trött. Förbannat less!

Ser verkligen fram emot att jobba…not. Jag ser fram emot att inte ligga i sängen men att använda hjärnan är svårt nog utan att den är full av snor.

Jag har max två veckor på att bli helt frisk så jag orkar en långhelg i sthlm och förhoppningsvis får tag på Maidenbiljetter. Hoppas, hoppas, hoppas! Vänder det inte innan tisdag så är det jag som ringer läkaren och fixar en knockoutbakterierkur.

Sommarkänslorna?

Här ligger jag och solar för första gången i år. Ja jag vet att ben, shorts och snöhög har samma färg. För första gången på många år har jag solat solarium, hela två gånger i 6 + 12 minuter och jag minns varför jag slutade med såna dumheter, tråååkigt och äckligt. Så ja, mina ben och resten av jag är vitast.

Något jag däremot varit klok och gjort är att kompa fredag. Jag har sovit och städat mest hela tiden. Mest hemma men även hos Big, nej jag är inte hans hushållerska utan jag hjälper honom för att jag tycker om honom och för att han hjälpt mig med snön hela vintern. Han är skyldig till snöhögen på bilden. För en månad sedan var det drivor med snö.

Detta är taket vi skottade i påskas och resterna från det, en månad senare:

Naturen är fantastisk ❤.

Från det ena till det andra så har jag varit på behandling igen. Sköldkörteln börjar repa sig i alla fall signalerna från hjärnan är i fas men T3 och T4 slumrar ännu. Bakterierna och sånt är okej. Jag har mått skit rent av och lite börjar det vända. Det känns hoppfullt faktiskt. Jag börjar känna mig som mig själv.

Dessutom har jag påbörjat träning av ett stycke autistisk tonåring med könsdysfori och depression att träna på att vara mer självständig. Lappar med rutiner i halva huset (funkar så dääär) samt träna att ta hand om tvätt själv och vara ensam hemma långa stunder. Jag sover hos Big både för mitt egna nöjes skull men också för att jag ska vara hemifrån längre stunder. Nu är vi snart uppe i ett dygn. Bra för både mor och barn. Jag är nära men ändå borta.

Tidigare har Big alltid fått komma hit men han har ju jobb hemma att sköta så det blir mest nån natt här å var. Nu kan vi umgås mer helt enkelt när jag är där. Nu känns det bättre när exet är helt utflugen, han är nu och hjälper med de större möblerna. Jag vet att många anser det som kontroversiellt att jag (i stort) är okej med deras kontakt och hela vårt förhållande för den delen. Jag tycker det är en bra egenskap att han hjälper de mindre bemedlade (jag tycker hon är det, har alltid gjort…men jag har aldrig sagt, fast jag tänkt det tuuusen gånger, vad var det jag sa…eller det har jag aldrig sagt utan tänker att man får lära sig av sina misstag). Så det får va så. Om det är problemfritt nu? Det vette fan det handlar ju om mig och Big och sist jag kollade fanns inte problemfritt i våra liv.

Hur det kommer att gå vet jag inte. Nu ÄR det bra men om det kommer flyta på som han vill och som jag vill återstår att se. Vi vill ganska olika och trots att vi står på olika planhalvor i mångt och mycket så vill jag tro att vi tycker om varandra så mycket trots allt vi gått igenom eller tack vare, att vi bägge innerst inne vill få detta att funka. Eller så kommer det inte att gå alls. Han är ännu i det blå skåpet, ni vet där han sket, men dörrjäveln är öppen och därifrån får vi se. Jag tror att det är bra att jag älskar honom mer än tvärtom, än så länge. Jag känner att han tycker samma faktiskt. Men för all del, jag kan ha fel.

Så hur summerar bi det här då? Snön håller på att försvinna, så även gamla surdegar med Big, min hälsa börjar göra comeback och dessutom trivs jag som fan på jobbet. Det känns som mer plus än minus i alla fall?.

På med tänkarhatten…

…i badkaret var annars. Okej alla män, nu vet jag vad ni klagat över sedan urminnestider. Jag har blivit drabbad av det värsta viruset eller är det en bakterie, who knows. Man cold! På måndag snörvlade jag mitt i sexakten och sedan bröt helvetet loss. Jag har knappt överlevt. Dessutom smittade jag Big mitt i betäckningen. Han hade mer feber än mig, 40 grader och by all means…det är en man cold, hur tävlar man mot upphovsmännen?

I helgen har jag varit okej, däremot har jag hängt mycket med den andra sjuklingen. Vi krossade hans säng så jag sov hemma efter det. Sååå sjuk kan han alltså inte ha varit. Men sängkrossandet känns ocoolt. Vi är för feta för att vara så ivriga verkar det som.

Nåväl min förkylning beror nog på bioresonansterapin. Man blir sämre innan det vänder. Snorig, magsårish och idag kom ångesten och tårarna. Jag överreagerar på allt. Ångest utan orsak. Suck. Hon behandlar den sk ryggsäcken och ångest har varit en konstant följeslagare så ock kaostänk med tillhörande kaosteorier. Jag har absolut noll förtroende för Big, jag tror det absolut värsta när det kommer mess och jag blir förbannad på mig själv. De gamla trollen härjar ohämmat. Känslan är verklig men jag har släppt allt för länge sedan. Jag vet varför jag känner så här men det gör det inte mindre verkligt för det, rent känslomässigt alltså.

Jag hoppas det går över asap. Den gamla goda tiden klarar jag mig utan.

Annars händer inte mycket. Överlevnad är ordet. Energilöshet ett annat och ångest på det. Hallefakkinluja.

På ålderns höst

Återigen fredag och det verkar då jag verkar ha behov av att ventilera lite. Avslutade antibiotikan i veckan och från andra dagen har jag mer än fördubblat energin. Jag har orkat göra massor mer än jag gjort på mycket länge. Idag var jag äntligen och testade bioresonansanalys. Det mesta testades. Det jag inte hade var virus och parasiter, dessutom var hormonivåerna bra förutom sköldkörteln. Som jag testat flera gånger. Den var ur slag men binjurarna som jag oroade mig för räddade situationen. De flesta mineraler och liknande var bra förutom magnesium vilket jag vet och äter extra tillskott av.

Tre olika bakterier som ska bort sitter ännu i hals och bihålor men även magsårsbakterier. No shit. Allergier är ungefär det jag alltid haft. Men jag tycker fokus skulle vara på stress, sömn och öka energin därför behandlas nu min överfulla ryggsäck från tidigare, energiblockeringar, matsmältning/tarmfloran, sköldkörteln, bakterierna, svamp, pollenallergi, snömögel samt harmoni och stress. Jag ska en period undvika ffa vete, socker och mjölk. Problemet är väl sockret i vin, tur man inte dricker det sååå ofta…men i helgen ska jag fuska med några glas, igen.

Inte nog med det så gav skiten utslag på klimatet. Joråsåatte, grön starr, progressiva glasögon och klimakteriet. Livet leker 😂. Messade med honom och han tar det med ro och vill väl att jag ska komma i balans igen bara. För mig blir alla ålderstecken nästan komiska bara. Vad göra? Gilla läget kanske. Fördelen är att det blir nedlagd babyverkstad 😁.

Vi ser väl var allt slutar. I morgon blir jag ett år äldre på papper också så det är bara att go with the flow.