Snabbskummade igenom mina sista inlägg och får bekräftelse på mina mönster. Less på jobb, folk, Big på plus eller minus. Mindset the same as usual alltså 😊. Alla dessa omständigheter som styr och cementerar våra liv. Jag längtar efter förändring men å andra sidan är jag jävligt medveten om att det är mer än så som krävs.
Om inte om fanns så hade livet sett annorlunda ut. Man ska ju inte raljera eller diagnostisera sig själv men what the fuck. Jag är och kommer alltid vara superaspig och hänga upp mig på detaljer så till den milda grad att de uppslukar kanske inte hela mitt liv men stora delar. Är det inte jobb eller Big så är det plugg. Jag frodas i boxen av det som alltid är och jag övertänker allt och tolkar det både galet och vist. Tur att det finns viss vishet i all min galenskap.
Galenskapen sätter dock käppar i hjulet för mig just nu eller det är mer okunskapen. Inom två veckor ska jag skriva uppsats på 4000 ord vilket betyder minst 10 sidor. På engelska. På akademisk engelska utan en massa adjektiv och adverb utan avskalat och konkret där jag ska analysera en bok utifrån feministisk och marxistisk kritik. Enkel sagt, jag ska vissa kunskaper, visa på visst intellekt och en hel massa språkkunskaper jag inte verkar besitta. Just nu har jag afasi på svenska. Jag hittar inte ord, jag uttrycker mig enstavigt med tonvis av slang, klichéer och svordomar i kombination med livligt kroppsspråk och himlande ögon. Låt det sjunka in lite.
Min uträkning är att jag måste förutom jobb och andra åtaganden på en bra dag orka skriva i snitt 400 ord om dagen. Idag fick jag ihop 200 varav hälften måste strykas…tidspann? Roughly 6 timmar. Räkna då att jag jobbar typ 40 timmar i veckan.
Lägg till att jag har tenta dagen innan uppsatsinlämningen. Bara en bok dock. Språkhistoria. Hur det engelska språket utvecklats från indoeuropeiska till modern tid. Bakgrund, ord, syntax, grammatik och sånt. Dagen innan den tentan ska jag lämna in ett PM där jag ska presentera vad C-uppsatsen i vår ska handla om. Thesis statement och vinklar och litteratur till det.
Sa jag att alla mina älskade kids kommer den veckan för julfirande. Nähä. Ja det gör dom. Nämnde jag att jag närt en rasistisk skitunge med autism vid min barm? Densamme som vi just startat en könsidentitets utresning på med psykolog ich team från Skellefteå. Den ungen jag precis berättat att jag förstår mycket väl att hon är i konflikt med sina bästa vänner inte bara för att hon har vridna och rasistiska åsikter men även är en dålig kompis och att jag förstår att vännerna väljer andra kompisar eftersom inte ens jag skulle tolera en rasistisk vän som dessutom är gapig och otrevlig.
Kontentan av det jag vill säga är att boxen och skygglapparna är ren och skär överlevnadsinstinkt. Trots det, its going south!
Ajfan. Känns som du får ta på dig Wonder Woman kostymen om du skall få ihop detta… 🤔😕
Behöver hela jävla Avengers, DC och alla andra superhjälte kläder för att inte klappa ihop…eller klappa till nån 😜
Jag är inte avundsjuk på dig!! Förstår verkligen att både box och skygglappar krävs. Styrka till dig!!
Eller hur! Det funkar en period men nu börjar jag bli gaaaalen 😁
Jag blir trött av att bara läsa om det…. 😛
Å herregud då vet du hur trött jag är på mitt liv as we speak. Men jag smyggillar plugg, men tid för korrekturläsning å finslip finns ju inte. Får anlita dig 😉
Hmm, sova, den lilla biten känns överflödig…*tipsar sådär lite i efterhand* 👌