Äntligen hemma

Om jag fortsätter klaga och gnälla om en vecka får ni gärna slå ihjäl mig. Inte ens jag orkar med mig själv just nu. Verkligen en partyhelg i storstan. Neeej inte har jag sovit som en stock, hostat, haft kli i halsen och varit totalt osocial. Närå, verkligen inte. Lite busig har jag ju allt varit ändå. Åkte in på Sifi-bokhandeln och shoppade, åt en kycklingkebab på samma gata och avrundade med glass innan jag och sonen enades om att åka tillbaka och slappa. Okeeej då, jag är tråkigast och tröttast. Tur ungen min var i samma fas, man kan tro att han brås på mig som jobbar för mycket.

Nå nu tänker jag passa på att klaga som ett gaarntok! I söndags vaknade jag med ångest på crack. Jobbångest. Sista månaden har jag haft värsta söndagsångesten, att helgen är för kot. Att jag bara vill vila, inte träffa mina kollegor. Jag som faktiskt älskar mitt jobb, den delen som är tanken att jag ska utföra i alla fall. Det andra däremot tär sönder mig. Platsbanken besöks allt som oftast. Liten håla, lite jobb. Hade jag hittat något annat hade jag sagt upp mig bums. Gränsen börjar vara nådd. Det är inte så här det ska vara. Det här trodde jag aldrig jag skulle ens tänka men här är jag nu.

Det kan bero på att jag har varit konstant sjuk sedan minst en månad tillbaka. Dränerad och färdig mentalt, jag känner mig aldrig pigg eller utvilad. Som sagt nu ger jag det en vecka att detta dalar ut. Jag orkr fan inget mer. Så en vecka till att vila och sen hoppas jag att livet kan börja igen.

Är det nu man säger äntligen hemma? Som sagt var slå mig om jag klagar mer om en vecka från nu, för sen får det fan va nog.

Annonser

6 thoughts on “Äntligen hemma

  1. Vad säger platsbanken om hålan intill då?? Eller den är sådär norrländskt 30mil bort o således opendlingsbar?!?! (Kom o byt bil först var det ja…)

    Nåt säger mig att den olustkänslan inför sitt jobb är måttligt humörlyftande iaf….Se upp för väggen säger man då….*tänk på*

    • Platsbanken hånar mig rätt upp ii ansiktet! Har kollat i omgivande kommuner också samt söderut. Problemet är att jag tjänar bra inom mitt yrke och de pengarna skulle jag inte få om jag böt jobb och jaaa jag är en hora som jobbar för pengar ;).

      Det är fan inte kul att känna så. Så kände jag förr innan jag skolade om mig och plugga tänker jag inte göra mer. Väggen närmar sig och den enda som kan hindra en frontalkrock är jag. Ibland är det ingen fördel att vara kreativ och engagerad.Men helt klart måste jag ta mina känslor på allvar och värdera om lite.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s