När verkligheten krockar med tanken

Nu är solfan här och sommaren kanske stå på lut. Men vad gör väl det om man är trött som ett troll. Igår blåste jag ett par timmar på soffan efter jobbet, fattade ingenting när jag vaknade och klockan var 19.00. Inga insomningsproblem på kvällen heller. Varför blev inte jag som andra och får energikickar på våren? De kommer men väldigt sporadiskt och de är kortvarade.

Idag har jag haft en låååång lunch med barndomsvännen och vi har pratat relationer av alla slag. Mellan man och kvinna, till våra föräldrar (trasiga), till barnen och kollegor. Kom fram till varför vi inte skulle bli chefer, för att vi blir tokig på tröttmössor. Genom samtalets gång kom vi fram till att vi är rätt lika på några punkter och då framför allt vårt projekterande och våra obefintliga trädgårdsanlag…eller vilja att göra något och vi kom fram till följande:

Vi älskar att projektera och att måla om ett garage går ju i ett nafs, det är bara att kleta på färg. Sedan blir vi förvånade när halva brädfodringen måste bytas och det ska specialanpassas och det kostar tid och pengar. Det som i vårt huvud tar en eftermiddag blir ett veckoprojekt. Likaså med saker som att göra en liten stenbeläggning där trädgårdsmöbler ska stå, det går fort som faaan…innan vi ser ritningarna och inser att det behövs fem olika lager med grus och sten. Oooops.

Hon meddelade att det stod en grävmaskin på gården, allt ska jämnas ut. Bort med rabatter och buskar, här satt jag med huvudet vilande i händerna och tittade med tindrande ögon. Så vill jag också ha, inte en rabatt så långt ögat når. Jag är intresserad av trädgårdsjobb ungefär en vecka, när det börjar spira och gro. När man får gräva upp det första ogräset och tilläggsplantera. Sen borde det bara hålla sig snyggt till hösten. Det gör inte det för mitt i allt när man råkas lyfta blicken och se rabatten i oktober så ser rabatten både deprimerad och bedrövad ut. Ensammen och bortglömd och synnerligen oälskad.

Det är roligt när det är fint, men att hålla det fint det är inte lika skoj. Jag berättade som det var, att jag är född in i fel samhällsklass. Jag borde vara tämligen rik så jag kan leja bort trädgårdsskötsel inklusive gräsklippning, snöröjning, vedstapling, renoveringar, städning och fönsterputs. Jag och även min vän har andra styrkor: projektering och arbetsledning (inte åt folk som har egna viljor utan hyrt folk som gör saker på beställning därav inga chefsämnen, men jävligt driftiga och organiserade i övrigt). Jag vill ligga på min färdiga altan med en god bok och njuta av prakten, inte arbeta för den.

Nu är jag inte bara lat jag är ointresserad och tycker inte om att slutföra, jag älskar däremot att starta upp projekt och vara kreativ men vill inte driva dem själv…mentalt har jag lämnat det gamla och går mot nya utmaningar.

En underbar lunch med mycket skratt. Dessutom fick jag beskedet från DHL att de ska leverera mitt badkar i morgon innan lunch. LYCKA!! Helst vill jag ha det färdigmonterat innan helgen, men det kan jag glömma…eftersom att det är min väns man som är rörkrökare och hon gillar också att projektera och delegera ;). Glad i hågen ringde jag elektrikern och meddelade glatt att i morgon kommer det, när kan du.

Han svarade att allt var förberett och det kommer inte ta många minuter, ring när du har det inne i badrummet så svänger jag förbi. Sen lägger den lilla råttan till att det är väl det som är problemet…att få in karet. Här började mina varningsklockor ringa och jag expressgooglade produktinformationen för att kolla måtten. Visst gör man det i efterhand? Jag höll god min åt honom och sa att det är iiiiiinga problem, jag får väl såga upp väggen och börja om från början igen. La på luren och gick skyndsamt och mätte dörröppningen och jämförde ritning och dörr.

En centimeter till godo! EN CENTIMETER!!! OM jag tar bort själva dörren. Genast skulle jag haka av dörren så där som man gör, lyfter och hakar av. Tror någon att moderna dörrar funkar så? Nope. Mätte lite till på längd och bredd också och inser att trots att det är trångt så bör det funka. Om min medbärare inte är fet, så mycket marginaler finns det inte. Problem! Vet ännu inte vem jag ska fråga, någon smal och stark antar jag.

Aset väger 80 kilo, alltså inte helt jättelätt men inte tyngst heller. Vad göra? Jo jag ringde till snyggosnickaren som alltid är lika glad när jag ringer (tror väl fan det eftersom jag sätter mat på hans bord!) och säger att du vet väl att jag egentligen är blond och jag har ett litet pytteproblem. Det här med moderna dörrar är inte min grej, tänke lyfta lös den men det tog fast. I stället för att sparka sönder den tänkte jag att du kan berätta hur man gör. Jajamän menar han och säger att han kan svänga förbi mig ikväll och visa hur man gör för anordningen kan lätt gå sönder om man våldar…nu fattar jag inte varför han påstår att jag ska göra det :P.

Så vi kan väl med detta sammanfatta att det jag projekterar och tänker, det som bara ska lösa sig…det behöver jag hjälp med. Men i morgon är det äntligen här trots att jag förmodligen inte får inviga det förrän tidigast söndag. Faaaan så naaajs :D.

Annonser

5 thoughts on “När verkligheten krockar med tanken

  1. Känner igen mig i din beskrivning. Att starta projekt är Amazing, men slutföra dem en helt annan femma. Jag ser liksom slutresultatet redan innan jag börjat och sen tröttnar jag om det tar för lång tid. Däremot tilltalar chefsbiten, eller projektledarrollen 😀

    • Men jag ser det inte som en nackdel, däremot behöver jag en parhäst som gör klart och fixar detaljerna. Jag skulle nog kunna vara chef egentligen, får dock jobba järnet på mitt humör när det gäller idioter. Det andra…eller fan inte det administrativa. ..funkar bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s