Spökliv

02.09 visar klockan och jag har varit vaken i en timme. Vaknade av en dröm. Jag och dottern var hemma en kväll och mitt i allt fick jag halvpanik och ville bara ut. Bad dottern klä på sig, jag slängde på mig kläder och vi tjafsade om två koftor, vem som skulle ha vilken. Sen gick vi ut till bilen och jag såg in genom köksfönstret och då står min granne där, bakom henne ser jag en person (spöke) och det var denna, kommentarer överflödiga!!

Han stod först dold en bit bort, skymtade honom bara sen gick han fram och jag försökte gestikulera åt henne i fönstret att han var bakom henne. Hon märkte ingenting och jag fick inte fram ett ord, var stum. Han närmar sig henne bakifrån och håller om henne och klämmer henne på brösten. Hon märker inget.

Samtidigt blir dottern totalt still och stum och stirrar på dörren. Försöker prata med henne men hon märker inte, förmodligen för att jag har en klump i halsen och inte får fram ett enda ord. Plötsligt rusar hon mot dörren och omfamnar en ung kille i cirka tjugoårsåldern. Jag får panik och rusar fram och drämmer till honom. Hon ser helt salig och lycklig ut och säger: Men mamma ser du inte vem det är!! Jag kollar och ser att han är söt och någonstans verkar han vara en familjemedlem, dock ett spöke. Där vaknar jag. Analys på detta?

Nu kan jag omöjligt sova av någon jäkla anledning. Kroppen tror att jag sovit klart för natten. Nämen det finns ju jättemycket att surfa omkring på, verkligen. Mycket folk i farten, not!! Andra natten jag sover som ett rövhål, tack för den Murphyjävel.

Annonser

10 thoughts on “Spökliv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s