Lite sol och humöret är på topp

Idag kom sommaren och vände. Efter flera dagar med strålande sol i storstan så har det varit kallt och blåsigt hemma, förutom igår och idag. Gårdagen var jag med Big på jobb från fem (!!) på morgonen till eftermiddan. En får ta de chanser man har till umgänge, det där med oss i samma kommun är en bristvara för tillfället. Koppla det med Bigs workoholicgen även på helgen. Då blir det små skärvor av umgänge. Men vi har amerikafrämmande så jag har inte så mycket tid med honom ändå. Passar på att umgås så mycket som möjligt med de långväga gästerna.

Just nu har jag busat benen, en färgbomb med extra orange i håret och fuktmask, så läcker som man kan bli. Vaknade typ 5 i morse och ingen Big här, han dök upp efter någon timme så vi kollade lite Netflix och efter det sov jag till halv två! ÄNTLIGEN! Jag sover asdåligt just nu. Svängde förbi honom mellan jobben och sedan fick jag äntligen tummen ur röven och klippte gräset. Jag är byns taikon. Jag har inte orkat rensa rabatter så där ligger drivor med fjolårsbås, inte heller har jag krattat tomten och dessutom så var gräset sjukt högt. Det är som lite roligare att fixa ute när solen strålar.

Två veckor jobb till och lika lång tid släktingarna är här. Sen semester och planen är att jag och en kompis tar en sista minuten direkt till Medelhavet. Sol och paraplydrinkar är enda planen.

Annonser

Så här dagen efter

Maiden igår alltså! Bra platser, sjuuuuk stämning och alldeles alldeles underbart ❤. Jag var där och trots det känns det surrealistiskt. Jag kan ösa superlativer men nöjer mig med God Damn! Drog på Harrys för att fortsätta i stämningen men både jag och sonen lämnade en halv öl och åkte hem. Det gick inte att toppa konserten. På tunnelbanan skrattade vi och lyssnade på en udda figur som inte bara hade varit trummis åt Pink Floyd utan även hade sett ufon.

Pratade med Big för att riktigt påminna om mitt frikort, Dickinson. Kan vara därför jag drömde att jag mötte honom och vi hånglade men jag sa nej till fortsatta aktiviteter. En är väl en fin flicka 😉. Ifall ni undrar så klickade jag och Bruce direkt, to be continued.

I övrigt har vi solat och njutit av värmen. Bikiniöverdel och trollor på stranden funkar ifall någon undrar. Nu ligger vi på gräsmattan i Hässelby och dricker öl och sen hitt vi på nå.

Fötter, föräldraskap och Iron Maiden

Här ligger jag med mina oompysslade vinterfötter i vädret och lyssnar på Magnus Uggla och Noice…min sommarspellista är jeflars blandad 😁. Rosé i glaset och solen skiner. Fick 40 minuter i solen innan jag åkte till Kallax för att hämta min favoritson (hans ord) som absolut kände att han behövde komma upp till mamma i helgen trots att jag åker ner nästa torsdag. Lämnade honom hos fadern direkt för ikväll och i morgon ska vi umgås innan han återlämnas till sin far, mitt favoritex och favoritpappa.

Jag lämnade över ungen (när måste man sluta kalla dom det?) och bytte några ord med exet och skojade om att jag är den snälla föräldern medan han ställer krav och är bestämd fast det är jag som ber honom ta de jobbiga snacken för att sedan förvisso stödja honom i dom men jag framstår som den snälla. Insåg att det är ju lite så. Jag är visst bestämd, men mer blödig. Han är mer bestämd och konsekvent än mig medan jag heeeela tiden tänker på hur hård jag varit och slätar ut. Tur vi kompletterar varandra.

Inte för att jag skulle skriva om det men på allvar, han är fantastisk förälder trots att grabbarna tycker att han är mer återhållsam med känsloyttringar. Som om det inte räcker med mina! En reflektion bara. Jag uppfattar inte honom så, vi skojar och skrattar och kan känna samhörigheten vi hade förr (25+ år sedan 😲) och jag tycker ännu han är rolig medan ungarna inte ser den sidan på samma sätt.

Jaha det blev ett sånt inlägg jag inte tänkte alls. Nå eftersom alla hela tiden funderar på mig, min hälsa, mitt jobb och min relation så kommer en kort resumé. Jag mår äntligen rätt bra, förkylningen bedarrar och jag är piggar, jobbet är mest bra och heltiskt just nu och jag känner mig aldrig färdig med något. Jag har lite betänkligheter gentemot en kollega som gnager 🤔. Big och jag är töntiga som vanligt och fogar liksom till något mer än tidigare. Jag vet inte var det landar än. Men viktigast av allt är att jag fick loss två sittplatser på Iron Maiden nästa helg och jag tror ännu inte att det är sant. Såååå jävla taggad!!

Men please!

Karma is a bitch, vilka av mina hemska handlingar som hemsöker mig vet jag inte. Jag har förkylning/halsont för typ femte gången i år. Två stycken EFTER penicillinkuren. Förmodligen är det behandlingen som triggar igång all skit jag har i kroppen men kom igen nu! Jag har varit dålig sen tisdag och i helgen har jag legat sönder kroppen ordentligt. Igår var jag och hjälpte Big lite bara för att röra på mig lite…gick dock in typ tio och sova. Vääääldigt trevligt sällskap. Sa hejdå när han åkte på jobb och jag sov vidare till lunchtid.

Jag är less på att sova och snora och vara trött. Förbannat less!

Ser verkligen fram emot att jobba…not. Jag ser fram emot att inte ligga i sängen men att använda hjärnan är svårt nog utan att den är full av snor.

Jag har max två veckor på att bli helt frisk så jag orkar en långhelg i sthlm och förhoppningsvis får tag på Maidenbiljetter. Hoppas, hoppas, hoppas! Vänder det inte innan tisdag så är det jag som ringer läkaren och fixar en knockoutbakterierkur.

Sommarkänslorna?

Här ligger jag och solar för första gången i år. Ja jag vet att ben, shorts och snöhög har samma färg. För första gången på många år har jag solat solarium, hela två gånger i 6 + 12 minuter och jag minns varför jag slutade med såna dumheter, tråååkigt och äckligt. Så ja, mina ben och resten av jag är vitast.

Något jag däremot varit klok och gjort är att kompa fredag. Jag har sovit och städat mest hela tiden. Mest hemma men även hos Big, nej jag är inte hans hushållerska utan jag hjälper honom för att jag tycker om honom och för att han hjälpt mig med snön hela vintern. Han är skyldig till snöhögen på bilden. För en månad sedan var det drivor med snö.

Detta är taket vi skottade i påskas och resterna från det, en månad senare:

Naturen är fantastisk ❤.

Från det ena till det andra så har jag varit på behandling igen. Sköldkörteln börjar repa sig i alla fall signalerna från hjärnan är i fas men T3 och T4 slumrar ännu. Bakterierna och sånt är okej. Jag har mått skit rent av och lite börjar det vända. Det känns hoppfullt faktiskt. Jag börjar känna mig som mig själv.

Dessutom har jag påbörjat träning av ett stycke autistisk tonåring med könsdysfori och depression att träna på att vara mer självständig. Lappar med rutiner i halva huset (funkar så dääär) samt träna att ta hand om tvätt själv och vara ensam hemma långa stunder. Jag sover hos Big både för mitt egna nöjes skull men också för att jag ska vara hemifrån längre stunder. Nu är vi snart uppe i ett dygn. Bra för både mor och barn. Jag är nära men ändå borta.

Tidigare har Big alltid fått komma hit men han har ju jobb hemma att sköta så det blir mest nån natt här å var. Nu kan vi umgås mer helt enkelt när jag är där. Nu känns det bättre när exet är helt utflugen, han är nu och hjälper med de större möblerna. Jag vet att många anser det som kontroversiellt att jag (i stort) är okej med deras kontakt och hela vårt förhållande för den delen. Jag tycker det är en bra egenskap att han hjälper de mindre bemedlade (jag tycker hon är det, har alltid gjort…men jag har aldrig sagt, fast jag tänkt det tuuusen gånger, vad var det jag sa…eller det har jag aldrig sagt utan tänker att man får lära sig av sina misstag). Så det får va så. Om det är problemfritt nu? Det vette fan det handlar ju om mig och Big och sist jag kollade fanns inte problemfritt i våra liv.

Hur det kommer att gå vet jag inte. Nu ÄR det bra men om det kommer flyta på som han vill och som jag vill återstår att se. Vi vill ganska olika och trots att vi står på olika planhalvor i mångt och mycket så vill jag tro att vi tycker om varandra så mycket trots allt vi gått igenom eller tack vare, att vi bägge innerst inne vill få detta att funka. Eller så kommer det inte att gå alls. Han är ännu i det blå skåpet, ni vet där han sket, men dörrjäveln är öppen och därifrån får vi se. Jag tror att det är bra att jag älskar honom mer än tvärtom, än så länge. Jag känner att han tycker samma faktiskt. Men för all del, jag kan ha fel.

Så hur summerar bi det här då? Snön håller på att försvinna, så även gamla surdegar med Big, min hälsa börjar göra comeback och dessutom trivs jag som fan på jobbet. Det känns som mer plus än minus i alla fall?.

På med tänkarhatten…

…i badkaret var annars. Okej alla män, nu vet jag vad ni klagat över sedan urminnestider. Jag har blivit drabbad av det värsta viruset eller är det en bakterie, who knows. Man cold! På måndag snörvlade jag mitt i sexakten och sedan bröt helvetet loss. Jag har knappt överlevt. Dessutom smittade jag Big mitt i betäckningen. Han hade mer feber än mig, 40 grader och by all means…det är en man cold, hur tävlar man mot upphovsmännen?

I helgen har jag varit okej, däremot har jag hängt mycket med den andra sjuklingen. Vi krossade hans säng så jag sov hemma efter det. Sååå sjuk kan han alltså inte ha varit. Men sängkrossandet känns ocoolt. Vi är för feta för att vara så ivriga verkar det som.

Nåväl min förkylning beror nog på bioresonansterapin. Man blir sämre innan det vänder. Snorig, magsårish och idag kom ångesten och tårarna. Jag överreagerar på allt. Ångest utan orsak. Suck. Hon behandlar den sk ryggsäcken och ångest har varit en konstant följeslagare så ock kaostänk med tillhörande kaosteorier. Jag har absolut noll förtroende för Big, jag tror det absolut värsta när det kommer mess och jag blir förbannad på mig själv. De gamla trollen härjar ohämmat. Känslan är verklig men jag har släppt allt för länge sedan. Jag vet varför jag känner så här men det gör det inte mindre verkligt för det, rent känslomässigt alltså.

Jag hoppas det går över asap. Den gamla goda tiden klarar jag mig utan.

Annars händer inte mycket. Överlevnad är ordet. Energilöshet ett annat och ångest på det. Hallefakkinluja.

På ålderns höst

Återigen fredag och det verkar då jag verkar ha behov av att ventilera lite. Avslutade antibiotikan i veckan och från andra dagen har jag mer än fördubblat energin. Jag har orkat göra massor mer än jag gjort på mycket länge. Idag var jag äntligen och testade bioresonansanalys. Det mesta testades. Det jag inte hade var virus och parasiter, dessutom var hormonivåerna bra förutom sköldkörteln. Som jag testat flera gånger. Den var ur slag men binjurarna som jag oroade mig för räddade situationen. De flesta mineraler och liknande var bra förutom magnesium vilket jag vet och äter extra tillskott av.

Tre olika bakterier som ska bort sitter ännu i hals och bihålor men även magsårsbakterier. No shit. Allergier är ungefär det jag alltid haft. Men jag tycker fokus skulle vara på stress, sömn och öka energin därför behandlas nu min överfulla ryggsäck från tidigare, energiblockeringar, matsmältning/tarmfloran, sköldkörteln, bakterierna, svamp, pollenallergi, snömögel samt harmoni och stress. Jag ska en period undvika ffa vete, socker och mjölk. Problemet är väl sockret i vin, tur man inte dricker det sååå ofta…men i helgen ska jag fuska med några glas, igen.

Inte nog med det så gav skiten utslag på klimatet. Joråsåatte, grön starr, progressiva glasögon och klimakteriet. Livet leker 😂. Messade med honom och han tar det med ro och vill väl att jag ska komma i balans igen bara. För mig blir alla ålderstecken nästan komiska bara. Vad göra? Gilla läget kanske. Fördelen är att det blir nedlagd babyverkstad 😁.

Vi ser väl var allt slutar. I morgon blir jag ett år äldre på papper också så det är bara att go with the flow.

Bump in the road

Igår blev det lite jobbigt minst sagt. Utan att gå in på större detaljer så har jag och Big en öppen syn på tjej- respektive killkompisar. Både han och jag har ett gäng som vi är relativt nära med och vi vill ha det så. Jag har varit och rest med en killkompisar och sett till att vi haft enkelsängar till exempel så vi inte sover i samma säng. Nu kom ju sonen med också så vi var tre vilket var bra. Jag tänker till med tanke på mig och Big det känns schysst på det sättet. Han har inga problem med detta alls.

Igår då. Han var förbi och vi började vänslas varpå jag sa att vi kanske skulle åka till honom med tanke på mitt barn i rummet bredvid och att det var mitt på dagen. Han sa att exet är hos honom och skulle ut med skotern (skippar detaljer, bakgrund och boendeförhållanden men jag är införstådd med det) vilket är fine. Han har stort garage och hon har skotern där osv. Det var inte problemet.

På kvällen skickade jag ett mess till honom och frågade om han hunnit allt han stressade kring tidigare. Pga mycket att göra bestämde han att sova hemma och åka iväg tidig morgon ist. Han skickade en bild på en mattallrik och det är jävligt förvånande eftersom han aldrig lagar mat vilket jag skrev, typ Va i helvete har du lagat mat?! Svaret blev hyresgästen har fixat. DÅ reagerade jag och frågade vem. Exet skulle ju bo där under helgen när han var borta samma som kring påsk. Han avslutade med hurså, är du sotis?

Jag blev sjukt ledsen och upprörd men svarade som det var. Så klart att jag blir. Han har aldrig sagt att hon sovit där. Det är absolut inte okej för min del. Vi måste faktiskt prata om det här, asap.

Han ringde upp och först blev det lite gnabb om att han sagt och jag sa nej…och så vidare. Förklarade hur jag kände. Umgås gärna, ha en god relation med ditt ex, ställ upp med plats för grejer och så vidare. Men det är inte okej för mig att hon bor där. Jag blir sårad, det känns respektlöst mot mig och jag skulle inte göra så mot honom. Vår relation är bräcklig pga vår historik under alla dessa år och tilliten är inte den bästa, därför måste vi bestämma hur vi ska gå vidare. Big var ångerfylld och menade att han inte tänkt till ordentligt och förstod. Hon har sovit på soffan medan han varit borta, men det räcker inte för mig. Igår sov han därför i en annan byggnad. Jag frågade också hur mycket hon vet om vår relation och hur det kommer sig att hon trots det väljer att sova över där. Det blev lite tveksamma svar att jo nog vet hon eller det tror jag.

Det slutade med att han sa att han ska förtydliga om oss och att hon inte kan bo över. Sist men inte minst tyckte han att det var bra att vi verkligen pratade om det eftersom att vi bägge inte är så bra på det. Jag blir tyst eller förbannad men igår hejdade jag mig klokt och berättade hur det fick mig att känna. Det kändes riktigt bra till slut. Big är specialisten på att inte riktigt tänka till. Så trots att jag nästan fick en hjärtinfarkt och var nära att mörda honom så blev det ett bra avslut.

Ditten och datten

Efter en dryg vecka med folk tätt inpå, 24/7 så ligger jag återigen i badet. Hemma. Nästan ensam (ungen på rummet gör inget väsen av sig). Dricker vin och badar = mjukar upp muskler inför pekfingervalsen på mobilen. Fråga: skriver ni med ett finger som jag eller med typ bägge tummarna som ungdomen?

Sen sist då? Golden hits lördagkväll och hemma 04.00 och resdag och förseningar på söndag. Jävla kul och jävla jobbigt på samma gång. Jobbvecka med lite stress, jag har planerat käpprätt åt helvete och gjort lite för många fel…som mest drabbar mig MEN jäkligt frustrerande! Lönesamtal på det, oförberett, jag tycker jag är bäst på allt…ödmjuk much? Chefen höll med men varför säger hon att jag är vass? 😉 Jag höll med om att jag, när jag fått nog, är brutalt ärlig och säger ocensurerat vad jag tycker. Gällande förra kollegan så tänker jag inte be om ursäkt alls, tyck det då. Jag är hjälpsam, förstående och är politisk korrekt oftast men går folk över gränsen så är jag tydlig. Försöker folk förminska mig eller slänger it korkade kommentarer har jag svårt att vara förstående. Är man en idiot blir man bemött som en sådan. Nåväl det köper jag och jag vill inte ändra min person helt. 95% är bra och på de viktigaste punkterna. Kanske var jag lite brutalt ärlig när jag sa att lönen måste upp och att lönen är viktig, även om jag älskar mitt jobb så jobbar jag inte gratis. Nog om det, cepekollegan är borta och nu finns det luft på jobbet!

Jag har också varit till läkare och tagit alla prover som finns, som vanligt hade jag toppresultat på ALLT. Läkaren förstod dock varför jag är trött och har huvudvärk med mina infekterade bihålor (inget syntes på proverna) och han tyckte att jag lät förjävlig…alltså så låter jag alltid. Hes, täppt osv… kortisonspray i två månader minst och antibiotika…som även tar Klamydia 😂. Messade Big och frågade om han ville berätta något.

Nu är jag i alla fall bättre efter fyra dagar men fy så jobbigt att få luft genom näsan. Det gör sjukt ont! Märklig känsla, ungefär som om kroppen inte klarar av att andas genom näsan mer.

På fredag nästa vecka blir det bioresonansanalys och ev hotell med Big i grannstan. Kanske samma rum som första gången vi träffades. Århundradets sämsta ligg och walk of shame. Bägge vaknade på morgonen, dyngbakis och revanschlystna….det blev inte bättre för sängen delade sig, bägge fick sprämghuvudvärk. Jag drog utan ytterkläder (glömde ALLT på krogen) och han fick lösa ut sig och promenera en halvmil med en strumpa. Att jag inte tänkte till där? Förstod den begynnande katastrofen? Trots att jag tänkte, aldrig mer!

Schtor schtaan

Ligger i sängen med nya fulbyxor, typ tre glas vin senare. Jag har dejtat med Sol som åkt in till huvudstaden för lite surr, vin och mat…i den ordningen. Jag har varit i Stockholm sedan tisdag, efter en jäääävligt seg bilresa genom nästan hela landet. Dottern har varit med till på fredag då jag skickade hem henne med flyget själv. Bara att köra bil själv i den här jäkla trafiken är nog men fy så nervös jag var när jag lämnade av henne själv på Arlanda. Eller jag stod ju kvar utanför säkerhetskontrollen till hon tagit sig till gaten innan jag åkte tillbaka. Vi har gjort stan utifrån hennes önskemål och to do men idag var det min dag.

Tur att jag och Sol kunde ses, det var visst två och ett halvt år sedan sist. Uppdateringar, allmänt svammel och lite allt möjligt. Det är skönt att surra med folk när det är enkelt och man kan i princip bara köra på. Jag har svårt för allmänt kallprat, vad är nyttan med det? Som vanligt stannade hon och fotade mellan varven och tog foton åt turisterna medan vi banade oss fram genom Gamla stan innan vi åt en jävligt dyr lunch och delade på en flaska rosé.

Efter vi vinkat av varandra åkte jag tillbaka till sonen och det ryktas om klassikern Golden hits ikväll. En rejäl mugg kaffe och kanske en dusch senare så lär det gå det med, väntar med mer vin några timmar till tror jag 😉. I morgon åter hem till verkligheten och jobbet igen, nog kan jag lätt vara ledig en vecka till.